Igår kväll den 8 november hade jag glädjen att få leda ett framförande av Johannes Brahms Requiem i S:t Jakobs kyrka.
Det unika var att en recitatör, Martin Berggren, läste på svenska de bibeltexter Johannes Brahms valt ut för de sju körsatserna. Detta för att fördjupa upplevelsen av musiken och för att förstå vilket ärende Brahms hade till oss som sjöng och till de som lyssnade. Därför presenterar jag här dessa bibeltexter för er som missade dem igår, eller helt enkelt bättre vill förstå detta »JohannesBrahmsEvangelium« som präglar hans tyska requiem.
I. Selig sind, die da Leid tragen (Matt 5:4 + Psalt 126:5-6)
Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade.
De som sår under tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina kärvar.
II. Denn alles Fleisch es ist wie Gras (Petr 1:24 + Jakob 5:7 + 1 Petr 1:24-25 + Jes 35:10)
Människan är som gräset och all hennes härlighet som blommorna i gräset. Gräset vissnar och blommorna faller av.
Bröder, var tåliga tills Herren kommer. Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd
och väntar tåligt på höstregn och vårregn.
Människan är som gräset och all hennes härlighet som blommorna i gräset. Gräset vissnar och blommorna faller av.
Men Herrens ord består i evighet.
De som Herren friköpt vänder åter.
De kommer till Sion med jubel, krönta med evig glädje.
Fröjd och glädje följer dem, sorg och suckan flyr.
III. Herr, lehre doch mich (Psalt 39:5-8 + Vish. 3:1)
Herre, lär mig inse att jag skall dö och hur få mina tillmätta dagar är, inse att jag är förgänglig. En handfull dagar är allt du ger mig, för dig är min livstid ett intet. Bara en vindfläkt är människan, som en skuggbild vandrar hon kring. Bara en vindfläkt är skatterna hon hopar, hon vet inte vems de en gång skall bli. Herre, vad har jag då att hoppas på? Mitt hopp står till dig.
Men de rättfärdigas själar är i Guds hand, och ingen plåga skall nå dem
IV. Wie lieblich sind deine Wohnungen (Psalt 84:2-3, 5)
Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot! Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar. Nu jublar min själ och min kropp mot den levande Guden. Lyckliga de som bor i ditt hus och alltid kan sjunga ditt lov.
V. Ihr habt nur Traurigkeit (Joh 16:22 + Jesu Syrak 51:27 + Jesaja 66:13)
Nu har också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er.
Se på mig: en kort tid ansträngde jag mig, och jag har vunnit stor frid.
Som en mor tröstar sitt barn, så skall jag trösta er.
VI. Denn wir haben hier keine bleibende Statt (Hebr 13:14 + 1 Kor 15:51-55 + Upp 4:11)
Ty här på jorden har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som skall komma.
Vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty den kommer att ljuda, och då uppstår de döda i oförgänglig gestalt, och vi förvandlas. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir det så som skriftordet säger: Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?
Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot härligheten och äran och makten. Ty du har skapat världen, och genom din vilja blev den till och skapades den.
VII. Selig sind die Toten (Upp 14:13)
Saliga de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de skall få vila efter sina mödor, ty deras gärningar följer dem.