Den sanna myten

Vet ni vad skillnaden är mellan Adam och Jesus? Adam har aldrig funnits!

Häromdagen var min fru och jag alldeles tydliga när vi pratade med vår dotter Tekla 11 år: Adam och Eva har aldrig funnits! Inte heller Kain och Abel eller flera andra i början av gamla testamentet för den delen. Ja men, försökte hon, det står ju om dem i bibeln. Det är sant, men likväl har de aldrig funnits – på riktigt. Berättelserna om dem är myter. Nu kan det bli jobbigt för en del läsare. Men ordet ”myt” är här ett vedertaget begrepp inom litteraturvetenskapen och betyder: Berättelse som bär mening och existentiell sanning utan att behöva vara historiskt sann. Det skiljer sig markant från hur vi kanske till vardags använder begreppet: ”Det där är ju bara en myt”. Adam och Eva har aldrig trampat runt i en trädgård i Mellanöstern, men berättelsen om dem beskriver människans existentiella villkor och relationen till varandra och GUD. Här ryms dimensioner i det mänskliga samlivet; både tillit och naken glädje såväl som svek, lögner och skuldkänslor. Så visst är berättelsen sann, därför att vi kan känna igen oss i den och vi kan lära känna den Gud som skapat världen.

Jag har idag deltagit i en kurs kring Tro & Vetenskap arrangerad av Equmeniakyrkan. Den stimulerade min tanke och gav mig nya kunskaper. Så förstod jag att vetenskap, inte ens naturvetenskap, inte är en fullständigt neutral redovisning av torra fakta. Olika typer av vetenskaper, från naturvetenskap via sociologi, psykologi, eller varför inte musik, rymmer ju också olika tolkningar av forskningsresultaten. På samma sätt innehåller teologin och trons värld reell kunskap och fakta. Jag ska inte fördjupa mig mer i detta.

Det jag bär med mig från dagen är att min förkunnelse skulle må bra av att innehålla faktakunskaper som lyssnaren känner igen och kan relatera till. Min församling behöver få höra att de vetenskapliga rön man tillägnar sig i sitt arbete, sin forskning, genom att läsa böcker och tidskrifter eller titta på Vetenskapens värld på SVT ryms i Guds skapelse.  Det finns ingen konflikt mellan tro och vetenskap, men en fruktbar spänning mellan dem för att citera ärkebiskopen Antje Jackelén. I kyrkans historia dominerade långt före Darwin synen att vetenskap ryms inom det andliga livet och är en naturlig del av Guds skapelse.

Då mindes jag med glädje Metodistkyrkans Sociala Principer som säger så här (min övers.):
Vi menar att naturvetenskapen är en berättigad tolkning av Guds skapelse. Vi bekräftar giltigheten i naturvetenskapens anspråk på att beskriva naturen och bestämmer vad som är vetenskapligt. Vi motsätter oss att naturvetenskapen gör auktoritativa utlåtanden i teologiska frågor och på samma sätt att teologin gör det i naturvetenskapliga frågor. Vi finner att naturvetenskapens beskrivningar av kosmologins, geologins och biologins utveckling inte står i konflikt med teologin. Vi menar att medicinska, tekniska och  vetenskapliga teknologier är berättigade sätt att använda Guds skapelse. Särskilt när vi använder dem för att förbättrar det mänskliga livet och möjliggör för alla Guds barn att utveckla sin gudagivna kreativa potential utan att göra våld på vår etiska övertygelse om mänsklighetens förhållande till naturen. Vi finner att samtidigt som naturvetenskapen ökar vår mänskliga förståelse av naturen ökar också vår förståelse av mystiken i Guds skapelse.

Vi får väl se hur det går med mina predikningar i fortsättningen.

Leif Tullhage

Dela.